Bortom sanning och lögner

Många menar att när konspirationsteorier florerar i den offentliga debatten, i en post-sanningens kultur, skadas en av hörnstenarna i liberal demokrati; nämligen möjligheten att föra dialog över ideologiska gränser.  Akademiker och andra som deltar i den offentliga debatten försöker ofta råda bot på detta genom att hävda vikten av fakta och evidensbaserat beslutsfattande. Det som missas då är att det finns en grundläggande konflikt rörande vad som kan anses som rationellt och legitimt. Konspirationsteoretiker kan exempelvis ha andra kriterier för hur ett resonemang ska se ut för att vara övertygande.

Mot bakgrund av detta syftar projektet till att finna nya sätt att föra en kritisk politisk dialog. Man önskar förstå hur politiska konspirationsteoretiker tänker, resonerar och argumenterar. Detta för att kunna etablera en grund för dialog där även den som kritiseras kan se kritiken som legitim (även om man inte behöver hålla med). Om konflikten rör vad som räknas som giltiga argument krävs att ett annat fält öppnas än det som experter kallar fakta för att en dialog ska kunna föras.

Forskarna i projektet fokuserar sitt arbete på ett centralt inslag i post-sanningens politik, nämligen konspirationstänkande. Forskarna ser intressanta likheter mellan konspirationstänkande och religion – i båda fallen handlar det om att vilja förändra människors liv och båda vilar också på påståenden som är svåra att verifiera vetenskapligt. Därför tar projektmedlemmarna hjälp av religionsvetenskapliga teorier, vid sidan av statsvetenskapliga ansatser, för att undersöka konspirationsteoriernas och den liberala demokratins förhållande. Hur begreppen sanning, tillit och autenticitet förhåller sig till varandra analyseras.

Forskarnas tes är att människor accepterar en politisk retorik som bygger på konspirationstänkande eftersom den uppfattas som mer autentisk. Detta är viktigare än om det som påstås är sant i konventionell mening. Man menar också att en djupare förståelse av konspirationstänkande är en pusselbit för förståelse av post-sanningens politik. Genom denna kunskap kan man skapa förutsättningar för ett sunt politiskt samtal där olika uppfattningar ryms och kritik kan framföras och tas emot.

Deltagarna i projektet – Patrik Fridlund, Aaron James Goldman och Rickard Andersson – är verksamma vid Centrum för Teologi och Religionsvetenskap. Under 2023 har man deltagit i en rad seminarier och evenemang till exempel kortföreläsningar på HT-dagarna 14-15 april och på Kulturnatten, 16 september. Den 17 april arrangerades ett offentligt rundabordssamtal, Konspiration och politik. Perspektiv på konspirationsteorier idag. Under 2024 deltar forskarna i konferensen Conspiracy Theories, Populism and the Threat to Politics 23-24 maj och 31 oktober anordnas en föreläsning om populism med Damir Skenderovic från University of Fribourg i Schweiz.


Biokonstruerade mikromiljöer för aktivering av homeostatiska och regenerativa vägar

I detta projekt arbetar forskarna med att utveckla nya strategier för att ge de återstående friska cellerna i sjuka lungor en ny miljö. Forskarna har som mål att skapa en modifierad extracellulär matrix som kan stimulera cellerna att reparera den skadade lungvävnaden och därigenom återställa den normala andningsförmågan. Man strävar efter att uppnå detta genom att rekonstruera en lungbindväv som liknar den naturliga som finns i lungorna. Forskarna har lyckats skapa ett artificiellt lungmatrix och arbetar nu med att utvärdera effekten av detta på humana lungceller odlade i laboratoriet. I ett nästa steg planerar man att testa reparationsförmågan hos det terapeutiska systemet i en djurmodell för KOL. Om detta lyckas är man ett steg närmare en helt ny typ av behandling mot sjukdomen. Behandlingen kan i framtiden komma att ses som ett alternativ till lungtransplantation.

I projektet arbetar bland andra Arturo Ibáñez-Fonseca, postdoktor vid Medicinska fakulteten, avdelningen för Experimentell Medicinsk Vetenskap. Arturo har utsetts till LMK Postdok för åren 2023-2024.


LMK-stiftelsens Medicinpris 2023

Foto: Kennet Ruona

Prismotivering:

Iben Lundgaard tilldelas LMK-stiftelsens Medicinpris 2023 för sin banbrytande forskning kring hjärnans glymfatiska system. Genom avancerade tvärvetenskapliga modeller har hon ökat förståelsen för hur hjärnan eliminerar skadliga ämnen och metaboliter. Hennes arbete öppnar nya möjligheter för behandling av neurodegenerativa sjukdomar som till exempel Alzheimers sjukdom och ger oss en djupare insikt i sömnens betydelse.

Lundgaards dedikation och bidrag till forskningen inom glymfatiska systemet i ett ungt forskningsfält (10 år) är imponerande. Genom studier av det perivaskulära systemet i hjärnan har hon bland annat upptäckt att tillväxtfaktorer från kärl är nödvändiga för utveckling av det glymfatiska systemet. Ett system som är aktivt när vi sover och stänger ner när vi är vakna.

LMK-stiftelsens Medicinpris är en välförtjänt hyllning till Iben Lundgaards forskningsinsatser och vi ser fram emot kommande forskningsframsteg som ytterligare kan förbättra människors hälsa och välbefinnande.


LMK-stiftelsens Idéforum

Att vistas i ett vidsträckt landskap med vacker natur ger deltagarna en gemensam upplevelse och har under åren givit upphov till många intressanta diskussioner om den gränsöverskridande forskningens förutsättningar och möjligheter. Vi fortsätter på samma sätt även om vandringar och utevistelser nu är flyttade till hedmarker och strandbackar på Österlen! Dessa möten, som ofta leder till nya spännande tankar, hjälper också till att skapa nya kontaktytor och band mellan forskarna och de fakulteter de är knutna till.

Arrangemanget genomförs under ledning av representanter för LMK‑stiftelsen och Lunds universitet och i nära samarbete med Pufendorfinstitutet.

Deltagare vid 2023 års Idéforum I Örum
Deltagare vid 2022 års Idéforum i Örum
Deltagare vid 2021 års Idéforum i Lund
Deltagare vid 2019 års Idéforum i Björkliden




Lekfull och innovativ kammarmusik med hög konstnärlig kvalitet

Foto: Marthe Veian

LMK-stiftelsen stödjer sedan ett par år tillbaka olika projekt initierade av Lunds Kammarsolister. LuKaS är en ideell kulturförening och kammarorkester som sedan 2016 genomför tvärdisciplinära musikprojekt med hög konstnärlig kvalitet och förnyelse som målsättning. Musikerna är en del av en växande scen av oberoende kammarorkestrar både här i Sverige och i övriga världen. Genom att stå fria från kulturpolitiska krav och förväntningar har dessa orkestrar ett större spelrum att bryta mot normerna, tänja på gränserna och vara både lekfulla och innovativa. År 2022 har varit ett framgångsrikt år för LuKaS. Tillsammans med sopranen Sofie Asplund nominerades man till en Grammis i kategorin Årets klassiska för det kritikerrosade debutalbumet Britten: Les Illuminations & Debussy: Ariettes Oubliées & Clair de Lune.

Lund Indie Chamber

I september lanserade LuKaS genom sin egen festival med samma namn, begreppet Lund Indie Chamber. Inom pop/rock scenen står ”indie” för independent, i betydelsen oberoende från de stora skivbolagen. För kammarmusiken handlar det om att man verkar utanför de välkända och traditionella institutionerna. Den kritikerrosade festivalen hölls i Universitetshusets aula där publiken fick se LuKaS framträda tillsammans med musiker ur den franska ensemblen Le Balcon i ett program med fokus på Svenska Baletten, Les Ballets Suédois, från 1920-talets Paris. Dirigent var Le Balcons grundare, Maxime Pascal.

Konsertserie på Skissernas Museum hösten 2022

Sedan april 2022 ger Lunds Kammarsolister den egna konsertserien LuKaS på Skissernas på Skissernas Museum. I oktober 2022 genomförs föreställningen ”… och jag kysser mjukt din hals” där skådespelaren Stina Ekblad och förste drigent vid Malmö Opera, Patrik Ringborg, läser dikter ur Ringborgs nya poseivolym med samma namn. LuKaS framför tillsammans med mezzosopranen Emma Sventelius sånger ur Wagners Wesendonck Lieder och Bergs Sieben frühe Lieder – även dessa i svensk tolkning av Ringborg. I november framför Lunds Kammarsolister Franz Schuberts berömda Forellkvintett tillsammans med den unge pianisten och dirigenten Magnus Fryklund. Kvintetten för violin, viola, cello, kontrabas och piano komponerade Schubert 1819 där den fjärde satsens melodi kommer från Schuberts lekfulla sång Die Forelle.

Våren 2023 planeras en konsert för barn och vuxna som bygger på en berättelse som Cecilia Heikkilä skapat tillsammans med Skissernas Museum. I fokus står de färgstarka sagodjuren i Isaac Grünewalds konst.


Ljus i teologi och gestaltning – Om ett samtida konstglasfönster i ett medeltida kyrkorum

Foto: Karin Björkquist. Bilden kommer att ingå i publikationen som omnämns i texten.

Fönstret har utformats av konstnären Erika Lagerbielke som även verkar som professor i glasdesign. Erika Lagerbielke har i framtagandet av fönstret samverkat med glasmästare Per Steen Hebsgaard.

Dialogen mellan domkyrka och akademi är av gammalt datum. När Lunds universitet  grundades år 1666 skedde det i nära kontakt med Domkyrkan där också föreläsningar hölls. Denna nära  koppling kommer under 2023 att återspeglas bland annat i det bokprojekt med  konstglasfönstret i centrum som LMK-stiftelsen valt att stödja.

I detta tvärvetenskapliga projekt möts olika perspektiv  – den konstnärliga praktiken, det liturgiska perspektivet samt den teologiska och konstvetenskapliga infallsvinkeln. Projektet kommer att resultera i ett bokverk där de medverkande bidrar med var sitt kapitel. Ett rikt bildmaterial kommer att utgöra en integrerad del av den vetenskapliga framställningen.

Projektmedlemmar och medförfattare:

Erika Lagerbielke – praktiserande konstnär och professor vid Linnéuniversitetet. Erika Lagerbielke kommer i detta projekt, med utgångspunkt i sina båda roller, behandla och reflektera över konstnärligt skapande med glas och ljus och hur en idé och ett rum kan gestaltas både materiellt (med glas) och immateriellt (med ljus).

Jayne Svenungsson – professor i systematisk teologi vid Lunds universitet. I sitt delprojekt kommer hon att tematisera ljusets betydelse i den andliga och estetiska erfarenheten. Hon kommer att utforska betydelsen av att se och bli sedd, att vilja (be)gripa och att bli gripen. Till exempel då man står inför konstglasfönster i en katedral.

Max Liljefors – professor i konsthistoria och visuella studier vid Lunds universitet.  I Liljefors delprojekt kommer fönstrets och dess färg diskuteras i relation till modernitetens dubbla, eller kluvna, förståelse av färg som slits mellan en andlig och en materialistisk inställning.

Lena Liepe – professor i konst- och bildvetenskap vid Linnéuniversitetet. I sitt delprojekt kommer hon bland annat att ställa frågan vad det nya östfönstret gör med kryptan som historiskt och sakralt rum. Kryptan representerar en obruten linje från 1100-talet till idag, då konstglasfönstret tillkommit som ett samtida element.

Lena Sjöstrand – domkyrkokaplan och teologie doktor kommer att bidra med en teologisk reflexion över kropp, rum och konstnärliga uttryck. Erfarenheter från utställningar av samtidskonst i kryptan dras in i reflexioner över det nya fönstret, vilka teologiska och pastorala utmaningar och möjligheter kommer det att skänka?


LINXS – Lund Institute of advanced Neutron and X-ray Science

Under 2022-2023 kommer LMK-stiftelsen att bidra till en postdoktjänst där en yngre, lovande forskare får möjlighet att arbeta och utvecklas i denna gränsöverskridande och framtidsinriktade miljö.

Institutet LINXS skapades 2017 och kan ses som en länk mellan de stora forskningsanläggningarna ESS och Max IV å ena sidan och svenska och internationella forskare å den andra. Syftet med institutet är att fullt ut kunna dra nytta av de stora forskningsanläggningarna och att skapa starka forskningsnätverk. Det är inte enbart forskning inom medicin, teknik och naturvetenskap som kommer att dra nytta av institutet, även Humanistiska och teologiska fakulteten ingår i framtida samarbeten.

Trevor Forsyth, som närmast kommer från en tjänst vid Institut Laue-Langevin i Grenoble, säger i LUM nr 4 2021 att han är övertygad om att forskare från hela världen på sikt kommer att kunna utnyttja de starka forskningsstrukturerna som finns i Sverige.

”Men det kräver initiativ för att koppla ihop olika forskningsinstitut, rekrytering av unga forskare och forskningsledare, utbyte av kompetens, samt att vi utnyttjar möjligheter att överföra tekniker som kan gynna nationella och internationella prioriteringar”. På sikt säkerställs därmed avkastningen på de investeringar som gjorts.

Sedan hösten 2022 arbetar LMK Postdok Daniel Sarabi i projektet The molecular basis of transthyretin amyloidosis.


LMK-stiftelsens Medicinpris 2022

Foto: Kennet Ruona

Prismotivering:

LMK-stiftelsens Medicinpris 2022 tilldelas Christine Rubertsson för hennes insatser inom området förlossningsskador, med motiveringen att hennes medicinska forskningsstudier gör skillnad för många kvinnor genom förbättrad hälsa och livskvalitet.

Christine Rubertsson har en tvärvetenskaplig ansats i sitt arbete med modeller för optimal förlossningsvård i syfte att minska bristningar, förbättra bäckenbottenfunktion och därmed positivt påverka hälsa och livskvalitet. Området är underbeforskat och därmed saknas det också tillvägagångssätt för att på ett optimalt sätt kunna stödja drabbade kvinnor.

I Rubertssons forskning samverkar olika medicinska discipliner för att fylla kunskapsluckor och skapa modeller för postpartumvård. Insatserna ger hopp om en enklare och aktivare tillvaro för framtidens mödrar.


Vi minns Sture Forsén

Hans drivkraft låg mycket åt att skapa samband, där andra mest såg hinder. Han deltog därför gärna i stiftelsens verksamhet och särskilt i LMK-stiftelsens Idéforum för forskare på postdoknivå. I femton år har vi samlat 150 unga forskare till dessa forum, som under mer än tio år hållits i Björkliden utanför Abisko. Fakulteter och större forskningsmiljöer har fått nominera och Sture gjorde varje gång omsorgsfulla bedömningar och urval och satte alltid ihop ett fint gäng unga forskare som ville diskutera egen forskning, samverkan och universitetets utveckling. Förbluffande sällan hade dessa träffat några utanför den egna gruppen eller institutionen i sådana sammanhang. Han deltog själv under många år i seminarierna i Björkliden liksom i långa samtal under måltider och kvällar.

Sista framträdandet blev när han i september 2022 kom till Örum på Österlen och berättade om sina erfarenheter. Hans insatser väckte beundran och inspiration. Det var alltid stimulerande att möta Sture och få ta del av hans stöd och värme.

Göran Bexell, ordförande LMK-stiftelsen