Fönstret har utformats av konstnären Erika Lagerbielke som även verkar som professor i glasdesign. Erika Lagerbielke har i framtagandet av fönstret samverkat med glasmästare Per Steen Hebsgaard.

Dialogen mellan domkyrka och akademi är av gammalt datum. När Lunds universitet  grundades år 1666 skedde det i nära kontakt med Domkyrkan där också föreläsningar hölls. Denna nära  koppling kommer under 2023 att återspeglas bland annat i det bokprojekt med  konstglasfönstret i centrum som LMK-stiftelsen valt att stödja.

I detta tvärvetenskapliga projekt möts olika perspektiv  – den konstnärliga praktiken, det liturgiska perspektivet samt den teologiska och konstvetenskapliga infallsvinkeln. Projektet kommer att resultera i ett bokverk där de medverkande bidrar med var sitt kapitel. Ett rikt bildmaterial kommer att utgöra en integrerad del av den vetenskapliga framställningen.

Projektmedlemmar och medförfattare:

Erika Lagerbielke – praktiserande konstnär och professor vid Linnéuniversitetet. Erika Lagerbielke kommer i detta projekt, med utgångspunkt i sina båda roller, behandla och reflektera över konstnärligt skapande med glas och ljus och hur en idé och ett rum kan gestaltas både materiellt (med glas) och immateriellt (med ljus).

Jayne Svenungsson – professor i systematisk teologi vid Lunds universitet. I sitt delprojekt kommer hon att tematisera ljusets betydelse i den andliga och estetiska erfarenheten. Hon kommer att utforska betydelsen av att se och bli sedd, att vilja (be)gripa och att bli gripen. Till exempel då man står inför konstglasfönster i en katedral.

Max Liljefors – professor i konsthistoria och visuella studier vid Lunds universitet.  I Liljefors delprojekt kommer fönstrets och dess färg diskuteras i relation till modernitetens dubbla, eller kluvna, förståelse av färg som slits mellan en andlig och en materialistisk inställning.

Lena Liepe – professor i konst- och bildvetenskap vid Linnéuniversitetet. I sitt delprojekt kommer hon bland annat att ställa frågan vad det nya östfönstret gör med kryptan som historiskt och sakralt rum. Kryptan representerar en obruten linje från 1100-talet till idag, då konstglasfönstret tillkommit som ett samtida element.

Lena Sjöstrand – domkyrkokaplan och teologie doktor kommer att bidra med en teologisk reflexion över kropp, rum och konstnärliga uttryck. Erfarenheter från utställningar av samtidskonst i kryptan dras in i reflexioner över det nya fönstret, vilka teologiska och pastorala utmaningar och möjligheter kommer det att skänka?

Men frågan är mer komplex än så. Det inte endast tal om populistiska rörelser som ”kidnappar” religionen för att uppnå politiska vinster. Kristendomen själv innehåller en rad tankefigurer som passar väl in i den nationalistiska tanken. Det finns också en djup oenighet mellan kristna i frågan om nationalism och den europeiska identiteten. Som debatten på senare år har visat kan kristna symboler användas både till att motivera en liberal invandringspolitik och till att röra upp invandringsfientliga känslor och tankar.

Som en konsekvens av dessa komplexa politiska och kulturella processer har det på senare år vuxit fram ett gränsöverskridande forskningsfält som undersöker hur kristendom och nationalism hänger samman. Från 2021 har Centrum för teologi och religionsvetenskap och Institutionen för utbildningsvetenskap startat en ny forskningsplattform vid Lunds universitet där forskare från olika discipliner som arbetar tillsammans inom detta fält. Under åren 2022 och 2023 kommer stiftelsen att stödja en LMK Postdoktjänst för Linnea Jensdotter. Linnea kommer i ett projekt att analysera hur kristna värden används i konstruktioner av jämställdhet som en ”svensk värdering” i auktoritär populistisk och nationalistisk diskurs.

Fotograf: Erik Skogh

Under covid-19-pandemin aktualiserades dessa frågor ytterligare. De äldre rekommenderades att stanna hemma, undvika allmänna platser och kontakt med andra människor. Det ledde till att många äldre var isolerade, undvek hemtjänst och istället använde olika tekniska lösningar för att upprätthålla sina sociala kontakter. Men hur blir det framöver? Forskarna inom detta område poängterar att tekniska lösningar som stöd för en åldrande population bör utvärderas innan de implementeras. Det krävs en djup förståelse för behov och önskningar  efter pandemin så att man utvecklar produkter och lösningar som ger positiva resultat.

Stiftelsen stödjer under åren 2022-2023 en LMK Postdok som i sin forskning särskilt undersöker äldres möjlighet att utöva sitt medborgarskap från hemmet med hjälp av digital teknik. Forskarna kommer att undersöka hur äldre samhällsengagerade personer och representanter för äldres föreningsliv har kunnat ta hjälp av digital teknik för att behålla sitt engagemang. Man kommer också att undersöka hur detta förändrades under covid-19-pandemin och hur äldreorganisationerna i allmänhet underlättar digitalt samhällsengagemang för äldre.

Foto: Marthe Veian

LMK-stiftelsen stödjer sedan ett par år tillbaka olika projekt initierade av Lunds Kammarsolister. LuKaS är en ideell kulturförening och kammarorkester som sedan 2016 genomför tvärdisciplinära musikprojekt med hög konstnärlig kvalitet och förnyelse som målsättning. Musikerna är en del av en växande scen av oberoende kammarorkestrar både här i Sverige och i övriga världen. Genom att stå fria från kulturpolitiska krav och förväntningar har dessa orkestrar ett större spelrum att bryta mot normerna, tänja på gränserna och vara både lekfulla och innovativa. År 2022 har varit ett framgångsrikt år för LuKaS. Tillsammans med sopranen Sofie Asplund nominerades man till en Grammis i kategorin Årets klassiska för det kritikerrosade debutalbumet Britten: Les Illuminations & Debussy: Ariettes Oubliées & Clair de Lune.

Lund Indie Chamber

I september lanserade LuKaS genom sin egen festival med samma namn, begreppet Lund Indie Chamber. Inom pop/rock scenen står ”indie” för independent, i betydelsen oberoende från de stora skivbolagen. För kammarmusiken handlar det om att man verkar utanför de välkända och traditionella institutionerna. Den kritikerrosade festivalen hölls i Universitetshusets aula där publiken fick se LuKaS framträda tillsammans med musiker ur den franska ensemblen Le Balcon i ett program med fokus på Svenska Baletten, Les Ballets Suédois, från 1920-talets Paris. Dirigent var Le Balcons grundare, Maxime Pascal.

Konsertserie på Skissernas Museum hösten 2022

Sedan april 2022 ger Lunds Kammarsolister den egna konsertserien LuKaS på Skissernas på Skissernas Museum. I oktober 2022 genomförs föreställningen ”… och jag kysser mjukt din hals” där skådespelaren Stina Ekblad och förste drigent vid Malmö Opera, Patrik Ringborg, läser dikter ur Ringborgs nya poseivolym med samma namn. LuKaS framför tillsammans med mezzosopranen Emma Sventelius sånger ur Wagners Wesendonck Lieder och Bergs Sieben frühe Lieder – även dessa i svensk tolkning av Ringborg. I november framför Lunds Kammarsolister Franz Schuberts berömda Forellkvintett tillsammans med den unge pianisten och dirigenten Magnus Fryklund. Kvintetten för violin, viola, cello, kontrabas och piano komponerade Schubert 1819 där den fjärde satsens melodi kommer från Schuberts lekfulla sång Die Forelle.

Våren 2023 planeras en konsert för barn och vuxna som bygger på en berättelse som Cecilia Heikkilä skapat tillsammans med Skissernas Museum. I fokus står de färgstarka sagodjuren i Isaac Grünewalds konst.

Projektet syftar till att flytta gränserna för vad som hittills varit möjligt när det handlar om molekylär analys av innehållet i enskilda celler. Dagens tekniker har utvecklats oerhört snabbt vad gäller genetisk analys av enskilda celler där hela arvsmassan nu kan kartläggas på en dag.

Men även om analys av cellens arvsmassa och genuttryck är oerhört kraftfulla verktyg för förståelsen av sjukdomsmekanismer, så ger det bara halva sanningen. Cellens arbetshästar är proteiner som cellen själv tillverkar enligt instruktionerna som står programmerade i generna och det är inte förrän man även verifierat att proteinerna verkligen finns där som aktiva biomolekyler som vi kan klarlägga biologiska och medicinska samband. Det är bara genom analys av förekomsten och interaktioner hos cellens alla proteiner som vi kan klarlägga dessa samband. Med den snabba utvecklingen av biologisk masspektrometri har vi fått ett nytt redskap som kan mäta förekomsten av flera tusen proteiner på en gång. Detta är dock inte möjligt att göra med materialet från en enskild cell, utan man måste samla innehåll från många hundra eller tusen celler för att instrumentens känslighet skall räcka till.

Genom att anpassa provhanteringen med hjälp av nanobioteknik till att kunna hantera enskilda celler, ser vi nu en möjlighet att flytta gränsen för hur många celler som behövs för en masspektrometrisk analys ned till enskilda celler. I stället för konventionell provberedning integrerar vi nu alla processteg i en kontinuerlig process i nanoskala i så kallade Lab-on-a-chip som kan kopplas direkt till ett masspektrometri-instrument. Detta leder till minimerade provförluster och maximerad känslighet i den slutliga analysen som tillsammans med den kommande generationens masspektrometri-instrument ger möjligheter att förstå det intrikata molekylära spelet i enskilda celler.

Med denna förståelse kan vi på ett helt nytt sätt ta oss an de stora folksjukdomarna och identifiera olika varianter av det som idag går under en diagnos och i stället dela upp dessa patienter för en mer individanpassad behandling. Målet med projektet är att öppna dörren till ett helt nytt biologiskt spelrum och ur detta skapa förståelse och i slutändan förbättrad sjukvård.

 

Att vistas i ett vidsträckt landskap med vacker natur ger deltagarna en gemensam upplevelse och har under åren givit upphov till många intressanta diskussioner om den gränsöverskridande forskningens förutsättningar och möjligheter. Vi fortsätter på samma sätt även om vandringar och utevistelser nu är flyttade till hedmarker och strandbackar på Österlen! Dessa möten, som ofta leder till nya spännande tankar, hjälper också till att skapa nya kontaktytor och band mellan forskarna och de fakulteter de är knutna till.

Arrangemanget genomförs under ledning av representanter för LMK‑stiftelsen och Lunds universitet och i nära samarbete med Pufendorfinstitutet.

Under 2022-2023 kommer LMK-stiftelsen att bidra till en postdoktjänst där en yngre, lovande forskare får möjlighet att arbeta och utvecklas i denna gränsöverskridande och framtidsinriktade miljö.

Institutet LINXS skapades 2017 och kan ses som en länk mellan de stora forskningsanläggningarna ESS och Max IV å ena sidan och svenska och internationella forskare å den andra. Syftet med institutet är att fullt ut kunna dra nytta av de stora forskningsanläggningarna och att skapa starka forskningsnätverk. Det är inte enbart forskning inom medicin, teknik och naturvetenskap som kommer att dra nytta av institutet, även Humanistiska och teologiska fakulteten ingår i framtida samarbeten.

Trevor Forsyth, som närmast kommer från en tjänst vid Institut Laue-Langevin i Grenoble, säger i LUM nr 4 2021 att han är övertygad om att forskare från hela världen på sikt kommer att kunna utnyttja de starka forskningsstrukturerna som finns i Sverige.

”Men det kräver initiativ för att koppla ihop olika forskningsinstitut, rekrytering av unga forskare och forskningsledare, utbyte av kompetens, samt att vi utnyttjar möjligheter att överföra tekniker som kan gynna nationella och internationella prioriteringar”. På sikt säkerställs därmed avkastningen på de investeringar som gjorts.

Sedan hösten 2022 arbetar LMK Postdok Daniel Sarabi i projektet The molecular basis of transthyretin amyloidosis.

Foto: Kennet Ruona

Prismotivering:

LMK-stiftelsens Medicinpris 2022 tilldelas Christine Rubertsson för hennes insatser inom området förlossningsskador, med motiveringen att hennes medicinska forskningsstudier gör skillnad för många kvinnor genom förbättrad hälsa och livskvalitet.

Christine Rubertsson har en tvärvetenskaplig ansats i sitt arbete med modeller för optimal förlossningsvård i syfte att minska bristningar, förbättra bäckenbottenfunktion och därmed positivt påverka hälsa och livskvalitet. Området är underbeforskat och därmed saknas det också tillvägagångssätt för att på ett optimalt sätt kunna stödja drabbade kvinnor.

I Rubertssons forskning samverkar olika medicinska discipliner för att fylla kunskapsluckor och skapa modeller för postpartumvård. Insatserna ger hopp om en enklare och aktivare tillvaro för framtidens mödrar.

Hans drivkraft låg mycket åt att skapa samband, där andra mest såg hinder. Han deltog därför gärna i stiftelsens verksamhet och särskilt i LMK-stiftelsens Idéforum för forskare på postdoknivå. I femton år har vi samlat 150 unga forskare till dessa forum, som under mer än tio år hållits i Björkliden utanför Abisko. Fakulteter och större forskningsmiljöer har fått nominera och Sture gjorde varje gång omsorgsfulla bedömningar och urval och satte alltid ihop ett fint gäng unga forskare som ville diskutera egen forskning, samverkan och universitetets utveckling. Förbluffande sällan hade dessa träffat några utanför den egna gruppen eller institutionen i sådana sammanhang. Han deltog själv under många år i seminarierna i Björkliden liksom i långa samtal under måltider och kvällar.

Sista framträdandet blev när han i september 2022 kom till Örum på Österlen och berättade om sina erfarenheter. Hans insatser väckte beundran och inspiration. Det var alltid stimulerande att möta Sture och få ta del av hans stöd och värme.

Göran Bexell, ordförande LMK-stiftelsen