Som geofysiker arbetar Melda med inriktning på markundersökningar i samband med arkeologiska utgrävningar. Hennes expertis inom området har lett henne till arbete inte bara i sitt hemland Turkiet, där arkeologiska utgrävningar är vanliga, utan också till länder av stort arkeologiskt intresse som Grekland och Italien. Sedan oktober 2020 befinner hon sig i Lund, som forskare och LMK Postdok vid institutionen för Arkeologi och Antikens historia.
Naturvetaren fann arkeologin
Melda är född och uppvuxen i Istanbul och är sedan 2009 forskare på University of Instanbul. Inom geofysiken fann hon som student en inriktning mot arkeologi som hon fastnade för.
– Min professor var min förebild, jag blev så inspirerad av honom och nyfiken på hans projekt och tillämplig av geofysık inom arkeologi!
Som utpräglad naturvetare upptäckte hon snart att kontakten och inblicken i det arkeologiska arbetet tillförde henne nya dimensioner. Under arbetet med sin doktorsavhandling tillbringade Melda nästan två år i Rom där hon lärde sig mycket om fjärranalys inom arkeologin.
– Jag har träffat många arkeologer som imponerat på mig, de har tillfört mycket och givit mig helt nya kunskaper.
Markundersökningar som ger information till arkeologer
Melda berättar att inom geofysiken finns olika tekniker för att ta fram data som kan användas av arkeologer, bland annat Ground-Penetrating Radar (GPR). Med denna teknik är det möjligt att skanna marken och kartlägga möjliga arkeologiska artefakter och lämningar under markytan. Data kan presenteras både som 2D- och 3D-data.
En annan, nyare teknik är att använda så kallad Lidar, (flygburen laserskanning) som hjälper forskarna att samla in tredimensionella punktmolnsdata. Det här systemet gör det möjligt att följa nivåskillnader i markytan på mikronivå. Resultatet blir kartor av markytan där oanade mönster plötsligt kan bli synliga som till exempel arkeologiska lämningar. Data inhämtade med denna teknik används i projektet LMK-stiftelsen stödjer.
Artificial Intelligence and Landscape Interpretation
Från oktober 2020 och två år framåt arbetar Melda med detta projekt som syftar till att, med hjälp av AI, tolka en stor mängd data i form av Lidardata och satellitbilder. Meldas roll är bland annat att programmera och skapa artificiella neuronnät som gör det möjligt att upptäcka okända arkeologiska lämningar på ett automatiskt sätt.
– När man lägger in tillräckligt många bilder i nätverket så ”lär” sig detta att testa dessa nya bilder och direkt ge ett svar på vad bilden visar.
Melda hoppas kunna skapa ett nätbaserat verktyg som många forskare kan använda.
– Vi tar fram tidigare oupptäckt information som kan leda till nya arkeologiska upptäckter. Det kan ske på nya och svårutforskade platser, till exempel mitt i en skog. Det är superspännande och fantastiskt, Lidar-tekniken är en dröm att arbeta med! Och denna dröm hade inte blivit sann utan stödet från LMK-stiftelsen, fortsätter hon. Stödet till projektet är också ett stöd till kulturarvet som är en spegelbild av oss själva, vår identitet och vårt kollektiva minne som människor.
Tvärvetenskapligt arbete
I projektet arbetar Melda med flera kollegor från olika discipliner på Laboratoriet för Digital Arkeologi. Hennes arbete med fjärranalys inom arkeologin kopplat till AI, är i sann mening tvärvetenskapligt. Eller som hon avslutningsvis sammanfattar värdet av tvärvetenskaplig forskning:
– Om du är ensam – vad kan du se? Ingenting!