Med statistik som verktyg

Subhayan växte upp i östra Indien, i närheten av Kolkata. Under sin tid på high school intresserade han sig för ren matematik och senare – under sin grundutbildning – studerade han statistik och nationalekonomi. Efter sin examen ville han gå vidare och utforska andra sätt att använda sina kunskaper i statistik och spelteori. När han såg filmen ”A beautiful mind”, fick han inspiration att släppa loss tanken och gå vidare men sina idéer, varför inte använda spelteori till att lösa alla möjliga problem? Tänk om jämviktsteorem som normalt används inom nationalekonomin kunde användas för att bota sjukdomar som cancer?

I Indien fanns inte just då det mångvetenskapliga sammanhang för en statistiker som han sökte. Han letade efter ett universitet med rätt förutsättningar att utvecklas och fann Heidelberg i Tyskland. Subhayan blev antagen som doktorand och studerade genetisk epidemiologi.

Postdoktjänst i Lund
På avdelningen för klinisk genitik ingår Subhayan i ett mångvetenskapligt projekt som kombinerar matematik, evolutionsbiologi och storskalig genetisk analys. De forskare som utgör kärnan i projektet arbetar inom dessa flera fält och har som mål att genom tätt samarbete försöka förstå hur cancercellers arvsmassa formas av det naturliga urvalets krafter. Genom att skapa matematiska modeller av cancercellers evolution försöker de hitta svaga punkter som kan utnyttjas för att minska evolutionens takt eller för att driva den i en riktning som är ogynnsam för cancern. Helst att helt förhindra att cancern uppstår. I projektet arbetar forskarna med prover från barncancerpatienter och DNA-sekvensering.

– Tumörer hos barn uppvisar mycket snabb evolution och är därför lämpliga att studera. Varifrån kommer cancer som inte är nedärvd hos så unga individer? Hur kan skadorna i DNA ha uppstått? Är det genetiska förändringar som uppstått under fosterutvecklingen? Det är frågor som vi försöker besvara.

Mångvetenskap är att harmonisera perspektiv
– Man löser ett problem bättre och snabbare om man studerar det från olika perspektiv. Vi försöker harmonisera de olika perspektiven. När någon i vår mångvetenskapliga grupp analyserar något så har den personen en hypotes. Vi andra kommer in från olika håll med synpunkter och så jobbar vi för att nå konsensus i gruppen.

I gruppen finns forskare inom medicin, biologi, statistik och matematik.

Vilken är din roll?
– Jag har två huvudsakliga uppgifter. När cancern växer skapar den ett eget ekosystem där kloner utvecklas med tiden. Jag försöker med beräkningar identifiera vilka kloner som finns, kan de attackeras av de behandlingsmetoder vi har till hands? En andra roll är att arbeta med spelteoretiska modeller utifrån ett problem som konceptualiserats av gruppledaren. Jag undersöker om jag kan skapa modeller och utifrån dessa formulera en hypotes. Gruppen arbetar sedan vidare med denna utifrån sina olika perspektiv.

Inom mångvetenskap är inga frågor dumma
– Jag tycker att det behövs mer mångvetenskap i den vetenskapliga forskningen. Det måste vara så att mångvetenskap gör det lättare att förstå och lösa svåra problem!

– Dessutom måste man förklara sina forskning och sina ståndpunkter på ett enklare sätt eftersom man kommer från olika fält. Vetenskaplig forskning är ofta dogmatisk men i ett mångvetenskaplig projekt kan man inte ha en sådan inställning. Här är inga frågor dumma, enkelheten gör vetenskapen mer tillgänglig.

Detta skulle också kunna tala för att just mångvetenskap har goda förutsättningar att kommuniceras brett. Att kunna förklara sin forskning enkelt gör det också lättare att sprida den i samhället.

Forskningen ska nå ut
– Att bygga matematiska modeller och se dem implementeras så att de verkligen kan hjälpa människor är mitt mål. Om modellerna aldrig implementeras är jag som forskare inte nöjd, jag vill nå ut och vara med och skapa något som är meningsfullt.

Subhayan trivs i Lund och i Malmö och han uppskattar den anda av samarbete som han tycker kännetecknar forskningsklimatet i Europa. Indien är en möjlighet längre fram, men just nu kan han bedriva precis den typ av forskning han brinner för just här.