Tack vare en inspirerande gymnasielärare hade Emil år 2004, då han lämnade Ljungby för Lund, klart för sig att han skulle satsa på studier i kemi.
– Efter min grundutbildning i organisk kemi inledde jag doktorandstudier, Ulf Ellervik var min handledare. Jag hade redan ett uttalat intresse för biokemi när Ulf år 2010, via ett samarbete med forskare på medicinska fakulteten, kontaktade mig. Denna gång för att fråga om jag var intresserad av att söka en doktorandtjänst finansierad av forskarskolan i läkemedelsvetenskap. Det var jag. Lyckligtvis fick jag tjänsten, vilket gjorde att jag hamnade där jag är nu.
Projektet på BMC
Vad går då projektet med det långa namnet ut på? I projektbeskrivningen beskrivs hur forskarna hoppas kunna öka sin förståelse för hur celler syntetiserar viktiga cellytekolhydrater. Bland annat vill de förstå hur ett enzym, dermatansulfat-epimeras (DS-epi1), producerar cellytekolhydraten dermatansulfat. Kunskap om detta kommer att leda till möjligheter att styra biosyntesen och därmed på sikt möjliggöra medicinsk behandling av svåra sjukdomar som lungsjukdomar och cancer.
Konkret arbetar Emil på BMC med DS-epi1, ett enzym som spelar en viktig roll för förloppet bland annat vid allvarliga lungsjukdomar. Forskargruppen där Emil Weitoft och Ulf Ellervik ingår har nyligen lyckats lösa kristallstrukturen för DS-epi1 vid MAX IV i Lund och hoppas nu kunna ta fram inhibitorer mot enzymet.
– Målet är att hitta hela strukturen för DS-epi1, vissa delar är fortfarande diffusa. Men vi vill inte bara finna strukturen utan också vilken funktion enzymet har.
I försöken i MAX IV har man konstaterat att enzymet hoppar längs med molekylkedjan och forskarna försöker nu se hur proteinet och kolhydraten sitter ihop. När forskarna väl vet exakt hur enzymet och kolhydraten binder till varandra har de en god utgångspunkt för att syntetisera bra inhibitorer som kan fungera som läkemedel.
– Kunskapen om denna klass av kolhydrater har ökat de senaste 20-30 åren men vi vill lära oss mer. Något överraskande har vi inte hittat några strukturella grannar till dermatansulftat-epimeraset i däggdjur, men däremot hos vissa bakterier. Detta är intressant ur en evolutionär synvinkel och vi skulle vilja ta reda på hur proteinet utvecklats genom tiderna.
Gränsöverskridande forskning fördjupar förståelsen
Flera ämnesområden är inblandade i arbetet: biologi, kemi och medicin. Emil tycker att det generellt behövs mer samarbete mellan ämnesområdena.
– Gränsöverskridande forskning är viktig eftersom den fördjupar förståelsen. Det är omöjligt att förklara allt utifrån sin egen kunskap. Att arbeta mångvetenskapligt ger dessutom tillgång till fler metoder och olika typer av utrustning. Det ökar möjligheten att komma längre.
En postdoktjänst ger trygghet
– Det betyder jättemycket för mig att ha fått denna tjänst! Området är relativt outforskat och det är mycket kvar att bevisa. Det är ibland svårt att få medel till denna typ av forskning, det kan vara svårt att övertyga läkare som sitter i urvalsgrupper om att det behövs kemisk kompetens inom medicinsk forskning. Med en Postdoktjänst har man en trygghet att i två år få fokusera ordentligt på forskningen.
Kolhydrater är framtiden
– Vårt mål med projektet? Jo, jag hoppas att det leder till att vi kan göra en molekyl som effektivt hämmar ovälkommen rörelse och delning av celler. Och som är så pass lovande att ett läkemedelsföretag eller en annan finansiär vill satsa pengar på att utveckla ett läkemedel.
I framtiden vill han arbeta vidare med kolhydrater inom medicinsk forskning.
– Det vore spännande att gå in specifikt på en särskild sjukdom t. ex. Gliom (hjärntumör). Kolhydrater är ett underforskat område, det behövs mer koppling till kemi inom medicinsk forskning!