Genuin nyfikenhet
Arturo växte upp i den lilla staden Palencia belägen norr om Madrid, ungefär halvvägs till Biscayabukten. När man samtalar med Arturo märker man snart att det finns en stor nyfikenhet som driver honom framåt, från engelsklektioner vid sidan om skolan redan som barn till en önskan att testa nya saker och metoder i sitt arbete som forskare. I tonåren väckte en inspirerande gymnasielärare i biologi intresset för forskning och när det var dags för honom att välja inriktning för högre utbildning satsade man i Spanien mycket på det nya området bioteknologi. Detta passade Arturos intressen väl, hans sökte och kom in.
Efter sin grundutbildning vid universitetet i Salamanca och valde han universitetet i Valladolid där han tog en masterexamen i nanoteknologi och doktorsexamen med fokus på användningen av biomaterial i regenerativ medicin. En klassisk forskningsväg vid universitetet var utstakad men Arturo ville prova något nytt. Under några år arbetade han i stället som entreprenör med en startup inom sitt forskningsfält. Den nya rollen krävde att han var öppen för att lära sig nytt – plötsligt satt han och skrev affärsplaner och studerade strategi parallellt med forskningen.
Till Lund och forskning om lungor
Efter bolagsåren fick han via forskningskontakter idén att flytta till Lund och ge sig in i ett nytt fält där hans erfarenhet och kompetens skulle komma till nytta. Han sökte en forskningstjänst vid Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap vid forskargruppen Lungbiologi. Sedan ett år tillbaka är han LMK Postdok i ett projekt där forskarna arbetar med att finna nya vägar att behandla KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom). KOL är enligt Världshälsoorganisationens siffror 2019 den tredje vanligaste dödsorsaken i världen, så den potentiella patientnyttan för att finna bättre vägar att behandla sjukdomen är enorm. Vid KOL får patienten gradvis svårare att andas vilket innebär ett stort lidande för den som drabbats.
Projektet ”Biokonstruerade mikromiljöer”
I projektet arbetar forskarna med biomaterial, det vill säga material som kan ersätta organ, vävnader eller funktioner i kroppen. Syftet är att utveckla nya strategier för att ge de återstående friska cellerna i sjuka lungor en ny miljö. Forskarna har som mål att bygga en modifierad extracellulär matrix som kan stimulera cellerna att reparera den skadade lungvävnaden och därigenom återställa den normala andningsförmågan. Man försöker uppnå detta genom att förstå hur cellerna fungerar på djupet och rekonstruera en lungbindväv som liknar den naturliga som finns i lungorna. Forskarna har lyckats skapa ett artificiellt lungmatrix och arbetar nu med att utvärdera effekten av detta på humana lungceller odlade i laboratoriet.
Arturo har givit sig in i detta nya fält med stort intresse. Han säger:
– Lungorna och lungfunktionen är så komplex och intressant, det är en stor utmaning att forska inom detta fält. Han har många idéer och är ivrig att testa nya metoder, men har med tiden insett att man får ta saker steg för steg. Just nu är forskarna inriktade på hur man eventuellt ska kunna få effekt på lungor som är i slutskedet av sjukdomen men i framtiden kan man tänka sig att metoden kan användas även på patienter som befinner sig tidigare i sjukdomsförloppet. Ett mål kan då vara att förhindra att sjukdomen förvärras.
Gränsöverskridande forskning
I arbetet samverkar forskare från olika fält: bioteknologi, biomedicin och klinisk medicin. Forskare från LTH är också inblandande och genomför mekanisk mätning av biomaterial. Arturos inställning till tvärvetenskaplig forskning är att man som forskare måste vara intresserad av många vetenskapliga områden.
– Man måste vara öppen för andra fält för att kunna bygga något större, nå ett högre mål. Min inställning är att jag tar mig an uppgiften att lära mig mer om nya metoder, till exempel mekanisk mätning av biomaterial och också om nya områden, som cellbiologi, för att förstå hur jag ska göra för att nå längre.
Han anser att man som forskare på jakt efter forskningsmedel många gånger premieras om man har särskilt djupa kunskaper inom ett specifikt område. Det är såklart också bra och nödvändigt men han upplever att forskningsvärlden i allmänhet har bristande intresse av att se utanför sitt eget fält. Det borde inte vara så enligt Arturo:
– Det är mycket viktigt att vara öppen mot andra områden och överföra idéer och metoder till sitt eget forskningsfält, annars missar man väldigt mycket. Man måste vara öppen för att nå längre!