Hallen på höjden – ett djupdyk i jorden

”Några kilometer söder om Lund låg hövdingagodset Uppåkra under järnåldern. Från ca 100 f. Kr. till 1000-talet e. Kr. utgjorde det en mäktig syn för ankommande från när och fjärran.” Så inleds en beskrivning av detta forskningprojekt där forskarna sätter fokus på den mest iögonfallande byggnaden, centrum i uppåkragodset – Hallen på höjden.

Tack vare Uppåkras position som Skandinaviens enda bosättning med lämningar från hela järnåldern har forskarna här en unik möjlighet att studera processerna i samhällsbygget under 1000 år. De vill undersöka ”…800 kubikmeter kulturjord där arkivet med järnålderns historia gömmer sig”. Forskarna arbetar gränsöverskridande och kommer att kombinera olika metoder till grund för analysen. Vid sidan av naturvetenskaplig expertis och arkeologer kommer en mikromorfolog att arbeta under fyra år med ansvar för analys av rumsliga aktiviteter i byggnadens kulturlager.I projektet önskar forskarna studera dels hur människorna använt sig av hallen och vilka handlingar de utfört där. De kommer att studera rörelsemönster som de upptäcker i deponeringar på ytan mellan hallen och kulthuset. Forskarna frågar sig också hur jordbruksekonomin har förändrats över tid. Man konstaterar att varje odlingsår ställde krav på planering av sådd och skörd, vinterfoder till djuren, kunskap om avel etc. Med nya naturvetenskapliga analyser vill man synliggöra det förflutna och samarbeta med flera resurser inom Lunds universitet, bland annat MAX IV, ESS och andra laboratorier där röntgen och synktronljus avslöjar material och beståndsdelar ner på elektronnivå. ”Analys av ben, växtrester, pollen och mikroskopiska föremålsrester avslöjar mönster för djuravel, växtodling och rumsindelning av hallen”. Det finns till och med planer att, om man får tillgång till de allra mest aktuella metoderna, finna DNA från husets invånare!

Projektet genomförs av Institutionen för Arkeologi och antikens historia vid Lunds universitet, under ledning av professorerna Torbjörn Ahlström och Mats Roslund.

LMK-stiftelsens bidrag är att stödja en av specialisttjänsterna, en mikromorfolog, under fyra år. Denna position är gränsöverskridande och förenar i sitt arbete humanistisk arkeologi med naturvetenskaplig geologi. Parallellt med detta kommer stiftelsen med start 2023 att stödja en två-årig postdoktjänst, LMK Postdok, med inriktningen DNA samt eDNA, det vill säga bevarat DNA i kulturlagren.