Forskningens fascinerande värld

Giovanni växte upp i södra Italien, närmare bestämt i den syditalienska kuststaden Amantea i regionen Kalibrien. Efter studier i Biomedicinsk teknik vid det lokala universitetet i Catanzaro och med en Masterexamen i bagaget begav han sig till Genua för doktorandstudier vid Italian Institute of Technology – Center for Nanotechnolgoy Innovation. Giovanni fascinerades tidigt av fluidik i mikroskala och mikrodroppteknologi och skrev sin doktorsavhandling inom området. Han hade också redan från början en stark önskan om att arbeta i en internationell kontext. Innan han kom till Lund för projektet ”I den globala frontlinjen för lab-on-a-chip tekniken” har han haft två postdoktjänster inom sitt fält nanoteknologi, en i Saudiarabien och en i Tyskland vid tekniska universitetet i Dresden. Erfarenheter från dessa båda forskningsvärldar tar han nu med sig till Lunds universitet.

LMK Postdok i både Lund och Tokyo
Det projekt Giovanni arbetar med leds av Takehiko Kitamori, professor i Kemiteknik vid Universitetet i Tokyo. Kitamori ses som en pionjär i sitt framgångsrika arbete med nano- och mikrofluidik och det tvärvetenskapliga lab-on-a-chip fältet (LOC). I hans team ingår ett tjugotal forskare utspridda mellan Tokyo, Taiwan och Lund som är i ständig kontakt med varandra. Giovanni har med sin breda bakgrund och internationella erfarenhet en central position.

– Min roll är att vara centrum i hela projektet och ha kontakt med alla gruppmedlemmar. Min uppgift och utmaning är att se till att kombinera alla dessa discipliner och forskare med olika bakgrunder, kompetenser och kunskaper för att få till ett lyckat projekt.

Giovanni berättar att gruppen har avstämningar varje vecka och månad i detta fyra år långa projekt. Professor Kitamori deltar digitalt i avstämningarna.

– Varje vecka måste du hitta lösningar, många olika, och prova dig fram. Ibland får man inte de svar man förväntat sig. Som forskare arbetar du dynamiskt och anpassar ständigt både din kalender och ditt arbetssätt för att nå framgång. Professor Kitamori följer sitt team på veckobasis och har svar på de många tekniska frågor som uppstår.

Giovanni uppskattar välorganiserade samarbetsformer mellan forskarna och den geografiska närheten i Lund, vilket förenklar det mångvetenskapliga samarbetet. För att ytterligare förstärka projektet och samarbetet med forskarna i Japan och Taiwan kommer Giovanni även att tillbringa en hel del tid vid Universitetet i Tokyo det närmaste året.

Projektet
Målet är att förstå mer av den komplexa mekanismen bakom hur varje enskild cell fungerar. Med mer kunskap om denna hoppas forskarna i förlängningen kunna förklara hur en tumör uppstår och processen som startar en sjukdom. Teamet arbetar konkret med att utveckla ett mikrochip som kan hantera vätskevolymer i storleken av en cell, så kallad nanofluidik. Efter att vätskan i en cell passerat igenom nanofluidikchipet skjuts den ut från chipet i form av mikrodroppar som med hög hastighet fortsätter in i en masspektrometer för analys. Med biologisk masspektrometri (MS) kan man snabbt identifiera många ämnen i ett prov genom att precist mäta deras molekylvikt. Metoden är idag ett nödvändigt redskap inom biologisk och medicinsk forskning. Forskarna i detta projekt kommer att samarbeta med en tillverkare av masspektronomiutrustning som ska specialutforma utrustning som passar projektets behov och utveckla ett unikt system för direkt analys av den biomolekylära sammansättningen i enskilda celler.

I vilken grad är detta flervetenskaplig forskning?
– Det är häpnadsväckande hur många olika ämnesområden som är inblandade i detta projekt! Varje dag måste jag samarbeta med forskare från olika discipliner. Matematik, biologi, kemi, teknologi och medicin. När vi utvecklar vårt instrument måste vi samarbeta med kemister som ser till att utrustningen fungerar som avsett, men även med fysiker för att förstå hur instrumentet är uppbyggt. Jag har ett mycket gott samarbete med NanoLund och självklart med BMC – Biomedicinskt centrum vid Medicinska Fakulteten.

Forskarens lott
– Som forskare känner jag att jag har ett viktigt uppdrag. Jag är starkt engagerad i mitt arbete och redo att ägna det all min uppmärksamhet. Med det kommer också ett stort ansvar. Jag har från början haft som mål att arbeta med forskning, att få djup kunskap och upptäcka hur livet är uppbyggt och fungerar. Jag känner mig lyckligt lottad att få arbeta som forskare och vara en del av forskningens fascinerande värld.