Att Daniel vant skulle röra sig i en miljö av neutron- och synkrotronljusbaserad forskning vid en av världens största synktronljusanläggningar vid Lunds universitet var allt annat än självklart när han var tonåring. Inför gymnasiet valde han samhällsvetenskapligt program med inriktning på ekonomi men upptäckte snart att han var mest intresserad av de friare ämnena inom utbildningen; filosofi, teater och musik. Dessa ämnen engagerade honom desto mer; han spelade violin och persisk luta (setar) på hög nivå och direkt efter gymnasiet fick han en av huvudrollerna i en uppsättning av Hamlet på Borås Stadsteater. Kanske var det dramats alla ambivalenta sinnesstämningar som fick honom att plocka ner en bok om molekylär biologi från en kusins bokhylla och börja läsa. Från den stunden var han fast i biologin. Efter grundutbildning vid Griffith University i Australien tog han en Master vid Lunds universitet och gick vidare till doktorandstudier för Richard Neutze vid Göteborgs universitet. Han disputerade sommaren 2022.
Att se saker ur olika synvinklar
På frågan om hur han använder sin kreativa ådra i forskningen svarar Daniel:
– Det är svårt att sätta fingret på det men inom Naturvetenskapen är det bra med både kreativitet och abstrakt tänkande. Kanske har jag extra lätt att zooma in och ut, att se helhetsbilden vilket kan vara svårt när man är djupt inne i en teoretisk frågeställning. Om jag simulerar en teori i ett experiment som slutligen ska leda till ett läkemedel försöker jag tänka: vad ska detta bli? Vilka tester har de som utvecklar läkemedlet mest användning av för att kunna ge bästa patientnytta?
Att se saker ur från olika håll är en fördel. Daniel berättar att det inom forskningen blivit större fokus på att förmedla till studenterna att man inte bara kan tala ett ”språk”, till exempel mikrobiologi, genetik eller molekylär biologi – de uppmuntras alltmer att skaffa sig bredd. Eller som Daniel uttrycker det:
– Det är sällan man kan lösa ett problem med bara en teknik.
Projektet inom LINXS
I Daniels forskningsprojekt undersöker han proteinet transtyretin (TTR). TTR transporteras i blodet, och med ålder eller på grund av genetiska faktorer kan det tappa sin struktur och klumpa ihop sig i långa kedjor i en process som kallas amyloidosis. Dessa mutationer kan leda till att proteinet aggregerar i till exempel hjärtat eller hjärnan, vilket i sin tur kan leda till hjärtsvikt eller neurologiska problem. Daniel och hans kollegor försöker förstå vilka typer av mutationer som ökar eller minskar proteinets stabilitet genom att kombinera data från bland annat röntgen och neutronexperiment med datorbaserade simuleringar. Målet är att skapa effektivare läkemedel som hindrar proteinet från att falla sönder.
Vari ligger det tvärvetenskapliga?
– Projektets övergripande mål är att förbättra människors hälsa genom att skapa nya förbättrade läkemedel. För att nå dit krävs gränsskridande samarbeten som sträcker sig över många forskningsfält, till exempel strukturbiologi, röntgen och neutronspridning, biofysik, beräkningskemi och biomedicin.
LINXS – en intressant miljö för en ung forskare
Daniel trivs på LINXS och beskriver institutet som en mycket intressant miljö att befinna sig i. Bland annat på grund av att LINXS genererar samarbeten mellan forskare och näringsliv, vilket i sin tur leder till ökad användning av neutron och röntgenstrålningskällor. Genom institutet har han fått möjlighet att arbeta med att sprida information om neutron- och röntgenforskning genom en växande läroplattform som finns tillgänglig på LINXS hemsida. Daniel leder också institutets Young Researchers’ Initiative inom Life Science, för att främja unga forskare.