Nyfiken på Europa
Från uppväxten i Calgary, Kanada och med ett brinnande intresse för teknik och fysik sökte Henry sig till University of British Columbia i Vancouver där han studerade elektroteknik med inriktning mot medicinsk teknik. Via resor hade han fått upp intresset för att studera och arbeta i Europa och mitt i studierna tog han ett sabbatsår för att arbeta som praktikant för Vivoline, knutet till Stig Steens forskningsgrupp i Igelösa.
– Det var en speciell miljö som blandade teknik och medicin på ett unikt sätt. Det passade mig perfekt och de planerade 8 månaderna blev till 20… Efteråt flyttade Henry tillbaka till Vancouver för att avsluta studierna, men kände sig inte riktigt klar med Europa och Lund.
Från Vancouver till Igelösa
Nästa stopp blev därför en doktorandtjänst vid Institutionen för reglerteknik, LTH. Henry hamnade återigen i Igelösa för att med teamet där utveckla och undersöka en ny princip för utvärdering av donatorhjärtan inför möjlig transplantation. Principen omsattes i en prototyp som har utvärderats i en forskningsuppställning som de medicinska forskarna på Igelösa-labbet utvecklat under ett flertal år. Deras målsättning, stärkt av klinisk erfarenhet och prekliniska forskningsresultat, är att en större andel av de donatorhjärtan som idag inte kommer i bruk skulle kunna användas om det bara fanns en möjlighet att utvärdera dem efter transporten till transplantationscentret. I det medicintekniska systemet, den så kallade hjärtevalueringsmaskinen, slår hjärtat och dess funktion och prestation kan mätas utanför kroppen.
Att optimera matchning mellan donator och mottagare
Henry, som för övrigt talar en näst intill perfekt svenska efter åren i Lund, har valt att stanna kvar vid Lunds universitet och är nu LMK Postdok hos Johan Nilsson, överläkare och ansvarig för hjärttransplantationsprogrammet på Skånes universitetssjukhus samt professor vid Lunds universitet. I forskningsgruppen Artificiell intelligens och bioinformatik inom thoraxkirurgisk vetenskap (AIBCTS) arbetar man vidare med tekniken som möjliggör detaljerade studier av hjärtats funktion medan det slår utanför kroppen. Henry:
– Hjärtat är en pump, och dess funktion bör vara en viktig del i avvägandet av ett donerat hjärta inför transplantation. Vi vill veta mer om hur mycket blod hjärtat kan pumpa, under vilket tryck etc. Om vi genom säker evaluering av hjärtan får bättre koll på det enskilda hjärtats prestation skulle vi kunna få en mer optimerad matchning mellan donator och mottagare.
Steg mot klinisk användning
Efter att i många år arbetat med att utvärdera hjärtevalueringsmaskinen prekliniskt tar gruppen i Igelösa nu steg mot att använda forskningsframgångarna kliniskt. I samarbete med Johan Nilsson har man fått möjlighet att arbeta med humanhjärtan för att undersöka om de utvärderingsmetoder som använts prekliniskt med grishjärtan fungerar likadant på humanhjärtan. I studien kommer hjärtan som bedömts olämpliga för transplantation att användas. Henrys och hans kollegors fokus är att ta nya steg mot klinisk användning av mänskliga hjärtan. I denna fas krävs andra färdigheter och nya kompetenser från flera länder knyts nu till forskningen vid Lunds universitet.
– Det är en fantastisk miljö att arbeta i med duktiga kollegor med olika kompetens, bland annat tekniker, thoraxkirurger och bioinformatiker. Vi forskar tillsammans inom ett snävt område som är helt beroende av gränsöverskridande samarbete.
Framtiden
Om 30 år ser Henry framför sig att metodiken utvecklats på många plan. Framsteg vad gäller transport, evaluering och matchning av donerade hjärtan skulle öppna upp för mer effektiv användning av de donerade hjärtan som finns och ge den transplanterade patienten bästa möjliga förutsättningar. Henry: – Alla olika delar av kedjan kan förbättras. Mina kollegor har lärt mig att arbeta med ett långt perspektiv. Tillsammans arbetar vi med våra olika kompetenser mot målet att skapa varaktiga förbättringar i vårdkedjan.