Gränsöverskridande samverkan

Samverkan för att svara mot samhällets behov

Göran menar att forskning ska bedrivas utifrån forskningens behov och utveckling men också utifrån samhällets behov, eftersom universitetet har ett samhällsansvar. Organisationen ska tjäna utvecklingen, inte tvärtom.

– Det finns ju mer eller mindre fasta discipliner vid ett universitet. Det hela bygger på att forskare kan sitt specifika område och egentligen finns det inget egenvärde i att bedriva gränsöverskridande forskning. Men samhället och forskningen utvecklas hela tiden och samverkan krävs för att lösa riktigt stora eller nya uppgifter, till exempel miljöproblem, folksjukdomar; kanske ett nytt forskningsresultat inspirerar till fortsatt forskning från flera discipliner. Det är universiteten själva som till slut avgör.

I samklang med detta finns grundaren Mikael Karlssons övertygelse efter många år som framgångsrik entreprenör: om man låter specialister från olika fält arbeta ihop får man fram resultat som är bättre än vad de skulle uppnå var och en för sig. För att lösa framtidens problem inom olika områden behövs samarbete.

Att ta tillvara ett universitets samlade forskning

I stiftelsens stadgar står att vi särskilt ska stödja forskning vid Lunds universitet. Universitetet är brett och i kraft av sin tidigare roll som rektor (2003-2008) upptäckte Göran helt nya möjligheter för forskningen:

– Jag är fast i detta sedan jag var rektor. Jag fick då en position med överblick, där man kunde se ut över allt. Jag såg möjligheter som enskilda forskare inte alltid gör och ville ta tillvara den stora bredd som LU utgör med alla sina fakulteter. Jag betonade att med bättre resultat följer mer pengar och mer lyskraft i världen som attraherar forskare. Då har vi som universitet också möjlighet att lösa problem som inte annars skulle bli lösta.

Som exempel från denna tid berättar han om när regeringen utlyste Linnébidrag där mångvetenskap fanns med som krav för att få anslagen. Konkurrensen var hård och bedömningen skedde internationellt. Det slutade med att Lunds universitet fick knappt hälften av de 20 anslagen efter hårt och målmedvetet arbete. Nyckeln var samverkan:

– Att arbeta så här kräver förtroende, att man inser var kvaliteten finns, erkänner det och söker för de kluster som har allra störst chans att skapa värdefull forskning.

Centrumbildningar och Pufendorfinstitutet

Men hur organiserar man detta arbetssätt rent konkret? Vid Lunds universitet liksom vid alla större universitet i världen arbetar man sedan flera decennier med centrumbildningar, där forskare kommer in med sina respektive specialistkunskaper, teorier och metoder. Tillsammans finner man nya sätt att formulera problem. Nya angreppssätt leder ibland fram till ett helt nytt ämne – en ny disciplin. Göran poängterar:

– Detta sker eftersom organisationen inte alltid bäst motsvarar snabba och spännande förändringar inom forskningen och eftersom gemensamma problem kräver det. Det är viktigt och måste få ta medel i anspråk.

En verksamhet vid LU som arbetar i samma anda men på ett annorlunda vis är Pufendorfinstitutet. Här erbjuds forskarna tillgång till en samverkansmiljö där idéer kan testas. Nytänkande forskare från alla fakulteter inom universitetet samarbetar här med gästforskare från hela världen. Göran:

– Verksamheten har pågått i över tio år och många hundra forskare vid LU har tillsammans med gästforskare kunnat utveckla nya, tvärvetenskapliga och ofta banbrytande forskningsområden vid institutet. Vi inom LMK-stiftelsen stödjer Pufendorfinstitutets verksamhet sedan starten 2009.

LMK-stiftelsens nisch

I tider då mångvetenskap och gränsöverskridande blivit något av modeord summerar Göran stiftelsens hållning:

– Vi främjar forskning som håller högsta kvalitet, det finns ingen motsättning för oss mellan grundforskning och tillämpad forskning för det första. För det andra har vi ett särskilt intresse att främja den forskning som förenar flera olika discipliner och/eller fakulteter. Det kan också vara gränsöverskridande i den mening att det är samverkan med ett företag. Vi premierar en forskningsuppgift som kräver att man skapar något nytt och mer, att det finns en potential i själva uppgiften. Och om forskarna löser den tillsammans leder det till nya metoder och kunskaper som inte hade kommit fram om man inte hade samarbetat. Det är det vi inom stiftelsen ska främja. Detta går också hand i hand med Mikael och Therese Karlssons synsätt. Han avslutar:

– För oss hänger allt på kvaliteten, våra anslag ska attrahera skickliga forskare och då blir det bra resultat. Vår speciella profil är att rikta oss till nydisputerade forskare, så kallade postdoks, som arbetar i en kvalitativt spännande miljö. Då finns förutsättningar för att skapa riktigt bra forskningsresultat.