I projektet undersöks de utdöda dinosauriernas kognitiva förmågor genom jämförelser av levande krokodiler med ursprungliga fåglar. Syftet är att ge en övergripande bild av vad som rörde sig i huvudet på några av naturhistoriens mest fascinerande djur, men också att ge ökad förståelse för fåglarnas intellektuella gryning.
Mathias Osvath: ”Relativt nyligen har det belagts bortom rimligt tvivel att fåglar är dinosaurier. Inte att de härstammar från dinosaurierna, utan att de faktiskt tillhör den enda nu levande dinosauriegruppen. Detta, kombinerat med landvinningar inom genetiken och neurobiologin, gör att vi i dag på allvar kan studera de stora dragen i evolutionen av kognitionen hos de utdöda dinosaurierna. Vi kan förstå saker om deras minnessystem, impulskontroll, inlärning och deras förståelse för objekt som var utanför deras synfält. Detta gör vi genom att jämföra fåglarnas närmaste släktingar, krokodilerna, med några av dagens mest ursprungliga fåglar: palaeognatherna. Man vet redan att krokodiler uppvisar en hel del beteendelikheter med fåglar, men vi vet ingenting om deras kognition.
Palaeognatherna är en helt ostuderad fågelgrupp. I denna grupp hittar vi strutsfåglarna och de så kallade tinamoerna. De allra flesta fåglar i världen, cirka 10 000 arter, tillhör en annan grupp som har ändrat sig mer under evolutionen än palaeognatherna. Vi kommer således nära de tidiga fåglarna som uppstod för mer än 100 miljoner år sedan ur samma grupp dinosaurier som de famösa velociraptorerna. I projektet jämför vi noggrant de olika djurens kognitiva förmågor, och ur det kan vi dra många olika slutsatser. Projektet syftar inte bara till att förstå något om de utdöda dinosaurierna, men också till att förstå vad de moderna fåglarna hade för kognitivt ursprung.”
Under 2017 har projektet bland annat rekryterat två framstående forskare, experter på krokodilbeteende respektive fågelkognition. Den fågeluppfödare i Skåne som håller fåglarna som ingår i studien (emuer, nanduer, två arter av tinomoer och djungelhöns) har också tagit på sig att hålla de alligatorer som krävs för projektet. Under hösten konstruerade man tillsammans med inblandade forskare världens enda alligatoranläggning anpassad för kognitionsforskning! Sex handuppfödda och tama alligatorer ingår i studien och de trivs utmärkt i anläggningen. Forskarteamet ser fram emot 2018 och konstaterar att alla studier man gör på djuren kommer att vara de första kognitiva studierna som någonsin företagits på dessa arter.
Ex. på de djur som studeras i projektet:
